Dansa, fastän
På väg till skolan imorse kom klumpen i magen tillbaka. Jag blev osäker igen på om detta verkligen är vad jag vill. Gå här fram och tillbaka, varje dag, i ett år till. Upp och nerför alla dom jävla trapporna. Och i skolan. Där var allt som vanligt. Men, jag fick träffa chalmerister igen. Sandra, David, Henrik, Peter och Anna. Alla dom jag tycker om. Och det var en skön dag. Plugg mellan tio och tre. Lagom. Hem. Springa. Laga mat. Mysa. Men nu är jag rastlös igen. Så himla rastlös. Jätterastlös. Det är tråkigt att vara själv. Det är tråkigt att äta middag själv. Imorgon ska jag träffa Patrick. Äntligen. Jag taggar nollning. Klara staten. Sen nollning. Dansa dansa dansa.
