hannas hemligheter

Träningsvärken från i tisdags gör sig fortfarande påmind varje gång jag tar ett steg i trappan. Satan, vad ont det gör. Jag har förvandlats till någonslags träningsnarkoman. Och träning är ju ändå den bästa pluggflykten. Kanske den enda pluggflykten som inte ger mig dåligt samvete. Jag ser det som en investering. Ju mer jag tränar, desto piggare blir jag, desto mer orkar jag plugga. Träna är kul. Och jag känner mig stark. Som en krigare.

Ja, jag har hemlängtan. Jag vet inte vart den kom ifrån. Antagligen är det den berömda tentaångesten som kommre smygande. Hemlängtan blir ännu värre när jag vet att jag inte kommer att åka till Helsingborg förrän i december.