Elva mil utanför Kiruna
Jag sover tio timmar varje natt (+en timme mitt på dagen). Men här är det ingen som bryr sig. Jag går i byxor som jag köpte när jag gick i fjärde klass (ja, dom passar än). Men här är det ingen som bryr sig. Jag duschar var tredje dag. Men här är det ingen som bryr sig. Det kallar jag semester. Långt bort från alla måsten. Byn är tom på folk. Har man tur träffar man på gubben som bor en bit bort. Han är över åttio år. Och han bryr sig inte om vilka byxor jag går i eller hur mitt hår ser ut. Han är glad bara att få träffa på någon. Imorgon ska vi åka in till Kiruna. Civilisation! Och på torsdag åker vi härifrån. Mot Helsingborg. Snart är jag tillbaks i verkligheten. Känns lite vemodigt sådär. Jag hade kunnat stanna här några veckor till.