Slutet av 2012
Så året börjar lida mot sitt slut och det är dags för det obligatoriska tillbakablicken. Jag kom faktiskt inte ihåg vad jag hade för nyårslöfte detta året så var tvungen att gå tillbaka i bloggen och läsa lite. Det visade sig att jag inte hade något nyårslöfte. Jag behövde inga löften, för jag hade bestämt att jag skulle må bra. Hade bestämt att 2012 skulle blir det bästa året någonsin. Och jisses, vilket år jag haft sen. Det kanske inte har varit speciellt händelserikt, men sjukt bra ändå. Jag har sprungit Göteborgsvarvet. Varit i London, Valencia och Cadiz. Rymt till Helsingborg lite för många gånger. Varit på många fina konserter. Jag har dejtat män. Hatat män. Varit nere på botten. Men mest uppe på toppen. Jag hade en fantastisk sommar. Då allt var precis som förr.
Jag har blivit lugnare. Tagit allt i min takt. Bara gjort sånt som jag mår bra av. Jag har börjat lita mer på mig själv och slutat bry mig om vad alla andra tycker och tänker. Jag tycker själv att jag blivit mer vuxen under detta året. Vissa skulle kanske till och med kalla mig tråkig. Och visst, det kan jag hålla med om. Speciellt nu under hösten då jag satsat mer på träning. Men jag kände att jag behövde det. Jag har varit så missnöjd med min kropp att jag behövde denna tiden att tänka på bara mig. Fitnessfighten var helt klart i min smak och absolut ingenting jag ångrar. Nu ser jag bara framåt. Nu är jag nära.
Under året har jag glidit ifrån vissa vänner, kommit närmare andra och hittat tillbaks till några. Det känns som jag hittat min plats. Och dessutom har jag gosat ner mig ordentligt i den. Jag vet vilka jag kan lita på, vilka som kan lita på mig och vilka som jag kan berätta allt för.
Om vi nu diskuterar 2013 istället. Vad förväntar jag mig? Typ ALLT?! Jag är rädd. För 2013 kommer innebära så många förändringar. Här snackar vi om att lämna trygghetszonen på riktigt. Men jag är redo. Taggad till tusen. Det kommer bli riktigt jobbigt. Men jag klarar det. Jag klarar ta mig fan allt!
