GRIT Plyo
Jag ser mig själv som stark. Jäkligt stark. Typ som en diskuskastare från Ukraina. Tills igår då jag gick på GRIT PLYO. Där var det jag och gubbarna som kröp på golvet i våra egna svettpölar medan dom snärta tjejerna glänste. Ett helt fantastiskt pass på bara 30 minuter, men så jobbigt att man i slutet börjar leta efter papperskorgen.
Skämt åsido. Jag känner faktiskt att jag börjar bli svagare. Orkar inte längre lyfta lite tungt. Orkar inte ge allt. Dessutom har mina axlar börjat säga ifrån igen. Vill få tillbaks motivationen. Få tillbaks styrkan. Jag borde gå ut och springa i det fina vädret men istället sitter jag på balkongen och äter ett dögott mellanmål. En bägare med mosad mango, krämig kokosmjölk utblandad i kvarg och mosad banan blandad med kakao.
