Jag är krigare
Jag är krigare. Det är mitt motto. Mitt mantra. Jag har alltid varit grym på att stänga ute känslor, spela iskall, och bara fokusera. I alla fall har jag låtsats att jag ät grym på det. Men det funkar inte längre. Känslorna finns där. Och dom påverkar mig i varje beslut jag tar. Jag vet att det är den tiden på månaden nu, men jag vill inget hellre än att gömma mig under täcket. Antagligen är det orsaken till att jag var så grinig igår också. Nu är det fasen bara att bita ihop. Ta mig igenom detta. Enda in i kaklet.
