Kära dagbok..
Jag använder bloggen lite som en bikt. Skriver i den mest bara när jag är nere. När jag måste få ut allt som snurrar i hjärnan. Annars går jag runt och tänker på det hela tiden. Och det är jobbigare än man tror. Att tänka för mycket alltså. Jag önskar att jag hade en roligare blogg. Lika rolig som jag. Men tyvärr. Så länge det finns orättvisor i världen kommer detta vara en deppig blogg om livets negativa sidor. Jag kanske borde skaffa fler bloggar. Alla med olika teman. Det hade varit något..