hannas hemligheter

Så nu har jag varit i Spanien exakt halva tiden. En semester har gått. Vännerna har börjat åka hem och på måndag börjar vårterminen. Anna Sophia åkte tillbaka till Tyskland idag. Men innan hon åkte firade vi vår födelsedag med ett riktigt fest. Tårtan var rosa och gigantisk fylld med blommor. Lägenheten var också pyntad i rosa, med ballonger girlander och glitter. Jag och Anna Sophia var klädda i tighta svarta klänningar och med varsin röd ros i håret. Allt var perfekt. Kvällen blev lyckad. Gästerna gick vid fyra imorse. Jag la kvar i sängen till fem i eftermiddags. Bra födelsedag om ni frågar mig. Och bra avslut på denna terminen. 

Nu börjar dom komma. Alla dom där jobba hejdå. Och som vanligt är jag sämst på det. Jag vill inte säga hejdå. Jag vill inte skaffa nya vänner. Vännerna jag haft detta året har varit fantastiska och det finns ingen chans att jag kommer få lika awesome friends igen. För att undvika att behöva säga hejdå har jag tvingat alla att hälsa på mig det kommande halvåret. Rätt smart va?!

Idag var jag ledig. Det är måndag men jag var helt ledig. Så jag och Anna Sophia tåg tåget till Xativa. En by utanför Valencia med massa gamla vackra kyrkor och ett slott från 1100-talet. Vädret var helt awesome. Vad som sög var dock att allting var stängt. Måndag. Dagen då alla museeum är stängda. Men så långt tänkte inte vi. Ändå var dagen helt fantastisk med världens bästa utsikt och tapas från himmelriket. 

Jag älskar verkligen Anna Sophia. Det gör jag. Men det är inget party girl. Och det har varit helt underbart men några lugna månader, men nu har jag börjat  sakna festerna. De där galna kvällarna som man kan titta tillbaka på och skratta åt i flera veckor. Jag saknar mina partybrudar hemifrån. Jag saknar tequilan och att dansa tills fötterna blöder.

Igår kom Ana äntligen tillbaka. Världens bästa roomie. Och vi satt och pratade i flera timmar. Drack te och skrattade. Idag hade hon lagat lunch till mig när jag kom hem från skolan. Hon berättade att hon skulle sluta plugga och var tvungen att flytta hem redan nästa vecka! Det kommer en ny tjej, men det krävs ett mirakel om hon ens ska vara i närheten av hur bra Ana varit. Dock betyder detta inte att hon försvinner ur mitt liv för Ana och hennes familj behandlar mig så himla bra. Gandia är bara en timme bort med tåg. Redan om två veckor ska jag dit. Spendera helgen hos dom. Äta paella och festa på spanskt vis. 

Den senaste veckan har Anna Sophia, Marvin och Mattias varit bortresta. Jag har känt mig rätt ensam. Inte vetat vem jag ska höra av mig till när jag haft tråkigt. Och jag inser att det kanske är såhär det kommer bli. Om det inte kommer nya erasmusstudenter. Om det inte kommer någon ny Anna Sophia. Då är det tur att redan tre besök från Sverige är inplanerade. Och plötsligt ser jag framemot vårterminen. 

På min löprunda imorse sprang jag förbi lyxhotellet här i Valencia. Och då kom jag på att jag visst det vill ha lyxlivet. Jag vill ha segelbåtar och dyra drinkar. Men jag behöver inte drömmannen för att få det. Jag ska tjäna tillräckligt med pengar för att skaffa mig mitt egna lyxliv. Och visst uppskattar jag det enkla. Men om jag hade behövt nöja mig med enbart enkelhet så vill jag inte vara med längre. 

Så nu har jag hållt på med lchf i en vecka. Viktminskning? Minus två kilo. Rätt grymt,va? Ändå har jag kommit på mig själv vara alldels för liberal. Nötter och mejeriprodukter åker snart bort (ska bara äta upp det jag köpt hem först). Jag håller mig mätt så sjukt mycket längre. Vilket har lett till att allt det där småätandet jag höll på med innan nästan är borta. Kvällarna har jag  fortfarande problem med. Vem är INTE sugen på något gott på kvällskvisten liksom? Min fantastiska frukost i form av kokosgröt. 

Tog en morgonlöpis, gick skitdåligt. Pluggade i skolan, gick ganska bra. Gymmade, kändes sjukt segt. Lagade mat, blev svingott. Kollade på film, and oh my godness gracious! Vilken film.  Bestämde mig för att ta en riktigt mysfredagkväll.. Helt ensam i en tom lägenhet. Lagade hamburgare och kollade på Frozen. Dog av skratt. Se den. 

Sen jag kom tillbaka till Valencia har mina dagar gått ut på att plugga, plugga och just ja, plugga. But I don't mind. Det är ju därför jag är här, eller hur? Men nu vill jag bara ha tentorna överstökade så att jag spendera lite kvalitetstid med Anna Sophia. Det är en fin tjej det. Ni hade älskat henne. Lugn, självsäker och med båda fötterna på jorden. Vi kommer överens jättebra och har alltid så sjukt mycket att prata om. Marvin kallar oss systrar och Louis säger att jag antingen är Anna Sophias största fan. Och det är sant. Jag ser upp till denna tjejen så fruktansvärt mycket. Hon har lärt mig en massa. 

Fick precis reda på att Alex kommer stanna i Valencia till slutet av mars. Herregud, jag är överlycklig. 

Igår var jag på middag med alla dom som jag älskar här i Spanien. Anna Sophia, Louis, Marvin, Alex och Mattias. Det roliga är att jag träffade alla fem under min första dag på universitetet, men i helt olika sammanhang. Alex på introduktionsmötet, Louis i kön till internationella kontoret, Anna Sophia på min första lektion, Marvin och Mattias på campusområdet när jag var totalt vilse. Att vi alla sex blev ett litet gäng kunde väl ingen ana. Dom har gjort min vistelse här till den absolut bästa. 

Fick 3 av 10 i "visat intresse" av läraren i Fundamental Buisness-kursen. Antagligen såg han mig spela Jelly Splash lite för många gånger. Men har man en tre timmars lektion varje tisdagmorgon så borde han väl förstå? Lärde mig noll i den kursen. Värt? Så jävla värt. Klarade kursen eftersom jag fistade tentan. Ha! 

Om drömmannen är rik, snygg och jäkligt bra i sängen men där finns noll känslor. Är det verkligen en drömman då? Allt det där materiella betyder egentligen ingenting. Och ett liv med segelbåtar och dyra drinkar är kanske vad många drömmer om, men det är inte jag. Jag gillar det enkla men ändå vackra. Ett liv med någon som älskar mig för den jag är och som får mig att skratta. Det är vad jag söker. Och tills jag hittar det tänker jag ha det roligaste singellivet någonsin. 

Jag orkar inte med att vara så jävla PMSig och patetisk att jag ligger under täcket och bölar när drömmannen skaffat sig en brud. Och en jävligt snygg sådan. Jag vet att det aldrig skulle bli vi, att han inte var bra för mig och att det var hans liv jag ville ha och inte honom. Men ändå bröt jag ihop totalt när jag insåg att även den minsta chans att han någon dag skulle vakna upp och inse att jag var rätt för honom är borta. När jag kommer tillbaka till Göteborg hoppas jag att han flyttat. För jag orkar inte passera hans port två gånger om dagen.. 

Mitt liv har varit lite på on hold. Jag har njutit av min ledighet. Spenderade två dagar i Göteborg och sen tre i Linköping för lite systermys. Nu är ledigheten över för de flesta och så även för mig. Jag har installerat mig på stadens bibliotek. Pluggar. Och vet ni vad? Jag älskar det. Igår klagade jag över att jag inte längre ville bli ingenjör men det är ju såhär jag trivs som bäst. Bara jag och mina böcker. För det är helt underbart att förlora sig själv i ett tal. På lördag åker jag tillbaka till Spanien. Taggad för tentor. Nu jävlar.